Älska mig...
Så löd titeln på en film jag just slukat...
Oj vad den berörde mig...
Den handlade om en tjej som gick i högstadiet.. hon blev alltid mobbad.. ingen vågade riktigt stå upp för henne trots att de tyckte att hon blev fel behandlad.. tillslut gick det så långt att hon ställde sig framför ett tåg som kom i full fart..
Kort och dramatiskt beskrivet men det är verkligen en sevärd film. Den får en att tänka till lite extra på hur man själv uppför sig om man ser någon som inte blir bra behandlad.. går man bara förbi utan att göra något?!
Går man fram och ser till att stoppa det?!
Vad gör man egentligen?! Det är faktiskt människor det handlar om! Dyrbara människor!!!!
Hur länge ska man bara gå och se på?! Jag blir så upprörd över att man bryr sig mer om hur människor runt omkring ska reagera på om man skulle göra något, än om människan som i själva verket får lida för allt!
Usch va jag önskar att folk kunde sluta vara så fina i kanten, inklusive jag själv såklart, och faktiskt bara göra det som måste göras när det väl gäller!
Och tänk bara på alla människor man har runt sig.. Alla mår inte bra! Spelar INGEN roll vad utsidan säger, insidan kan vara en helt annan! Och de som vi faktiskt ÄR medvetna om att de har det svårt eller helt enkelt inte mår bra.. gör något för dem, visa lite kärlek och omtanke... " Du kanske inte kan lysa upp hela världen, men du kan lysa upp någons hela värld"
Så är det.. Jag vet själv hur mycket det betyder att ha människor runt sig som bryr sig.. inte på låtsas.. på riktigt..
Jag har själv blivit retad i skolan, verkligen inte på värsta vis men det lämnade ändå sina sår som har tagit ett tag att läka.. och om jag som ändå kom milt undan har behövt tid för att läka igen, tänk då på alla som har haft det värre.. som har blivit mobbad på allvar...
Näe, fy..
Låt oss visa mer kärlek till alla dyrbara människor vi har runt oss.. oavsett om de verkar ta emot den eller inte så kan vi ändå med stora eller små gester visa att vi ser dem och att vi bryr oss.. det kan för dem betyda långt mer än vi någonsin kan ana eller förstå, det kan faktiskt hänga på liv och död, tyvärr...
/Frida
Kommentarer
Trackback
